8 mars 2020
Nuvi blev lämnad till ett shelter inåt landet i januari månad. Mannen som kom med honom-hans tidigare husse- sa bara att han inte längre ville ha kvar honom. Maria som har sheltret tog emot honom då hon misstänkte att han annars hade tänkte lämna honom utanför och bara åkt iväg. I passet han hade med sig kunde man se att mannen hade haft honom sedan han var sex veckor gammal men nu passade det inte längre, utan han blev helt enkelt övergiven.
Nuvi fick strax efter detta komma till SOS hundgård då vi känner att det då skulle bli lättare att hitta ett hem till honom. Han är en fantastisk hund, en riktig personlighet. Nuvi var i bra kondition men behöver nog lägga på sig några kilo, under all päls är han en tunn vovve som behöver mycket kärlek och omvårdnad.
Han tycker inte om att bo i en kennel. Som lyckligast är han när han får springa runt på gården och undersöka och få uppmärksamhet från volontärerna. Nuvi är inte alls krävande men älskar när han får kel och sitta i någons knä en stund. Han går bra i koppel och njuter av de dagliga promenaderna. För tillfället delar han kennel med en annan övergiven ung hane som också saknar sitt tidigare hem. De två kommer bra överens. Även om hundarna har det väldigt bra på hundgården kan man verkligen se hur ledsna en del är, de har ju blivit lämnade av de personer som de älskade och som de litade på. Vi hoppas ju att de kommer få nya familjer som kommer ge dem kärlek och få dem att lita på människor igen.
Helst skulle Nuvi förstås vilja bo inne hos volontärerna men tyvärr är det inte möjligt och vissa nätter kan man höra att han gråter – då han bott i nästan sex år i en familj så är det förstås svårt att anpassa sig till livet i en kennel. Han är en vänlig hund utan någon aggressivitet. Det verkar inte som om han är van vid att få att få mycket uppmärksamhet men det är något som han uppskattar. Om man ska säga något negativt är det att han – när han träffar nya hundar – vill försöka trycka ner dem. Det är något vi tror ska försvinna när han blivit kastrerad, det är något som kommer göras inom kort.
Man har valt att låta honom behålla sin långa päls då den skyddar mot de elaka myggorna – även om det skulle vara spännande att se vilken vovve som finns under all denna päls.
Vi hoppas nu att han inte ska behöva vänta så länge på sen alldeles egna familj. Han ska kunna vara klar att resa från början av april.