I de flesta fall har vi tyvärr mycket lite information om hundarnas tidigare liv innan de kommer till SOS Animals hundgård i Spanien. Ibland lämnas en hund in av dess familj men detta innebär tyvärr inte nödvändigtvis att familjen lämnar med någon utförligare information. Hundar som upphittas eller infångas eller lämnas fastknutna i grinden har för oss helt okända historier. SOS Animals arbetar således med varje individs aktuella status, det vi utgår ifrån är hur hunden beter sig och mår idag.
Alla hundar som kommer till SOS Animals hundgård testas för de på plats vanligaste förekommande sjukdomarna. En veterinär gör också en yttligare kontroll samt en blodstatus innan hunden adopteras. Tyvärr har vi inte ekonomisk möjlighet att röntga alla hundar men gör givetvis detta om det finns misstanke om problem. En vanligt förekommande sjukdom i Spanien är leishmania, sjukdomen finns inte i Sverige och kan inte smitta här, läs noga igenom nedanstående information.
SOS Animals Sverige godkänner inga hundar till Sverige innan testresultaten är kända. Trots detta kan vi tyvärr inte lämna några fullständiga garantier då vissa arter av parasiter kan ta flera månader på sig att bilda antikroppar. Hundar som man upptäcker smitta på redan i Spanien kommer naturligtvis inte att få chansen att komma till Sverige. För att försäkra sig om att den adopterade hunden inte bär på smitta av något slag, bör man ca 8-12 månader efter hundens ankomst till Sverige ta nya tester på leishmania och hjärtmask.. Mer information om de nedan nämnda sjukdomarna finns även tillgänglig på Smittskyddsinstitutets och Statens veterinärmedicinska anstalts hemsidor.
Leishmania är en encellig blodparasit som har hunden som huvudvärd. Det är en kronisk sjukdom orsakad av en bakterie som sprids via sandmyggor och som även kan smitta människor, sjukdomen är dock inte kronisk hos människor. Sandmyggan krävs för att sprida smittan, då sandmyggor inte finns i Sverige är risken för smittspridning ytterst liten här. Symptom hos hund kan vara hudförändringar eller små sår oftast runt ögon, nos eller mun. Hunden får febertoppar, avmagrar kraftigt och får ibland även rörelsestörningar. Infektionen kan i ett förstadium sitta i huden för att senare angripa inre organ som lever, njurar och lungor. Vilket symptom hunden uppvisar beror på vilket organ som angripits. Denna sjukdom påverkar hundens immunförsvar vilket innebär att hunden först kan uppvisa symptom som kan självläka för att vid ett senare tillfälle återkomma. Sjukdomen kan behandlas med Allopurinol som bromsar sjukdomsutvecklingen, och hunden kan i många fall leva ett normalt liv tills den uppnår hög ålder.
Samtliga hundar som är aktuella för adoption till Sverige testas för leishmania innan flytten till Sverige. Skulle hunden testa positivt är den inte längre aktuell för adoption. Testet undersöker om det finns antikroppar i blodet hos hunden och är tillförlitligt just för den dag testet tas. Att en hund testar borderline innebär att man kan konstatera att hunden varit i kontakt med en mygga som bär på leishmania men att inget har brutit ut i kroppen ännu, vilket också innebär att värdena (mängden antikroppar) är låga (eller noll) för leishmania. Parasiten kan ligga latent hela hundens liv eller bryta ut, dvs. hunden testar positivt. SOS Animals har valt att inte placera hundar som testar borderline. En hund med konstaterad leishmania kan efter en tids medicinering testa negativt. Detta innebär tyvärr inte att den är frisk utan att parasiten inte är aktiv i blodet. SOS Animals placerar inte heller hundar som testat negativt efter medicinering.
Endast de hundar som testar negativt för leishmania är aktuella för adoption. Då leishmania kan ligga latent hos en hund i flera år utan att visa utslag på något test kan vi dock tyvärr aldrig lämna några garantier för att dessa hundar inte bär på sjukdomen. Vi rekommenderar alla som adopterar från länder där leishmania förekommer att regelbundet testa sin hund.
Att leva med en hund med leishmania innebär förutom i de flesta fall livslång medicinering även att man bör testa om sin hund regelbundet. Dels bör man minst ca 1-2 gånger per år göra ett leishmaniatest för att hålla koll på parasiten i kroppen. Dels bör man även regelbundet göra en större blodstatuskoll främst för att hålla koll på lever- och njurvärden. Lever och njurar kan påverkas både av sjukdomen och av medicinering. Många hundar lever hela livet helt symptomfria och tillsynes utan att påverkas av varken leishmania eller Allopurinol men genom regelbundna tester har man bra koll.
Eftersom det innebär viss stress för hundarna med flytten och flygresan till Sverige är det att rekommendera att man testar om sin hund efter inte allt för lång tid. Stress är en av de faktorer som kan trigga sjukdomen eftersom stress också påverkar immunförsvaret. Givetvis bör man testa sin hund omgående om den uppvisar symptom, men å andra sidan har man alltid bäst förutsättningar om man upptäcker förändringar i tid, helst redan innan de givit upphov till märkbara symptom!
Hjärtmask sprids av olika sorters stickmyggor och förekommer i länderna kring Medelhavet. Man kan i dessa områden förebygga utvecklingen av hjärtmasken genom att regelbundet behandla hunden med profylaxiska åtgärder genom avmaskning. Hjärtmask kan orsaka stora störningar i hjärtat och hunden uppvisar symptom på allvarligt hjärtfel. Hjärtmask går att behandla, men behandlingen kan leda till att hunden avlider då masken kan täppa till viktiga blodkärl hos hunden på sin väg ut ur kroppen.
Babesia Canis är precis som leishmania en blodparasit som bland annat sprids av den bruna hundfästingen. Upp till fyra veckor efter att hunden blivit infekterad kan den få feber, allvarlig blodbrist, kraftig förstoring av mjälten samt leverskador. Om hunden snabbt kommer under behandling med licenspreparat kan effekten vara god men ibland kan ett akut chocktillstånd uppstå med organförstöring som följd, vilket i vissa fall gör att hunden avlider oavsett behandling.
Ehrlichia Canis är en infektionssjukdom som sprids med den bruna hundfästingen vilken inte finns i Sverige. Symptom som kan uppkomma är feber, apati, trötthet, ledproblem, ömhet på olika delar av kroppen samt mag- och tarmproblem. Efter behandling av Ehrlichia Canis är hunden oftast trött och har nedsatt immunförsvar. Ehrlichia Canis är ingen kronisk sjukdom, prognosen för hundar som smittats är god om behandling påbörjas i tid. Vissa arter av Erlichia kan dock vara svårare att behandla.
Leptospiros orsakas av bakterier främst förekommande hos gnagare. Även andra däggdjur kan utgöra en reservoar för bakterierna, vilka finns i njurarna och utsöndras med urinen. Bakterierna smittar sedan jord, grödor och vattendrag. Symptomen kan variera, ovaccinerade hundar kan ofta bli allvarligt sjuka med hög feber, kräkningar, muskelsmärtor och uttorkning. En inte alltför ovanlig följd är att hunden avlider.
Hepatozoonos orsakas av en encellig parasit, Hepatozoon canis, som sprids av bruna hundfästingen och andra sydliga fästingar. Smittan förekommer i Medelhavsområdet. Hundar smittas då de äter upp en smittad fästing. Parasiten angriper vita blodkroppar, monocyter, och celler i blodkärlens väggar. Hunden får ofta feber, blödningar och magrar av, men symptomen varierar beroende på vilka organ som angrips. Sjukdomen leder ofta till döden oavsett behandling. Infektionen kan troligen överföras från en smittad tik till de ofödda valparna.
Brucellos orsakas hos hund av en bakterie, Brucella canis. Brucellos är en allvarlig infektion som orsakar abort eller bitestikelinflammation och smittar vid parning eller vid kontakt med aborterade valpar eller flytningar från en smittad tik. En smittad hund kan vara smittbärare i flera år. Brucellos har inte påvisats bland svenska hundar, men förekomsten i andra länder är mer oklar. Fall finns rapporterade från Spanien, Frankrike, Portugal och Tyskland. Vid avel som involverar utländska tikar eller hanhundar bör smittorisken beaktas. Vid införsel av sperma för seminering krävs brucelloskontroll av hanhunden och sperman antibiotikabehandlas. Motsvarande säkerhetsnivå krävs tyvärr inte vid naturlig parning. Noggrann kontroll av den utländska kennelns smittläge, eventuellt kombinerat med krav på negativ antikroppsundersökning före parningen ger ingen absolut säkerhet, men skulle minska risken att smitta överförs till svenska hundar. Då alla hundar från SOS är kastrerade kan de inte sprida sjukdomen.